28 nentori 2012
Hej :)
Idag har jag typ bott på sjukhuset, först med min syster där jag fick se hennes underbara bebbe inne i magen, så underbart <3 Sen med pappa två gånger på eftermiddagen, det är tur att T orkar komma med mig även fast det inte är hans pappa så vi kan vänta tillsammans! Vi har också handlat och varit till min syster som gjort en goooood marrängtårta till mig till min födelsedag <3 Nu sitter vi här i köket och T äter hamburgare, var tvungen att smaka då han gjort dem själv med stekt ägg till, mhhh!
Åhhh det är mixade känslor inför i morn, jag vill inte bli äldre! Jag har varit så under hela min uppväxt, medan alla andra sa snart 18 blir jag har jag alltid sagt 17 till exempel, alltid haft lite små ångest inför åldern. MEN ändå längtar jag, älskar min födelsedag för att jag får självklart en massa presenter (har redan hittat Ts undangömda) och för att hela Kosovo, Albanien och alla albaner över hela världen firar denna dag! Känner mig lite känslosam till mitt land just nu för jag blev just påmind om hur mycket jag älskar det genom denna dikt <3
O mëmëdhe sa më mungon,
më mungon se si dielli agon, në malet e të bukurës Shqipëri ...
ku e vetmja gjë që ndjej është shqiptari.
Gjaku që u derdh për ty, sot kemi flamurin kuq e zi cë edhe valon për ty.
Sot 100 vjet do shohësh vetëm kuq e zi, ngase gjithë shqiptarët jemi nji Mbyll sytë dhe imagjinoj, unë shohë një Shqipëri të gjerë dhe të fortë, aq burrnore dhe aq besnike saqë si frikësohet as dorës armike.
Ne mërgimtarët kemi mall, edhe pse jetojm jasht ne jemi krenar
A thua vallë, ku do jemi mbas 50 viteve? A do ta festojm gjithë se bashku SHQIPËRINË ETNIKE?
Edhe pse sot sdo jem me ty, unë e di që shpirtin do ta kem aty, do valojm flamurin në Vlorë, së bashku me vëllezerit tonë shqiptarë, dhe shqiponja do hap krahët do fluturoj, do gjej gjithë shqiptarët në rruzullin toksorë Nga Nju Jorku deri në Londër, nga Stambolli drejt në Athinë, drejt Vjenes e Berlin, gjithë shqipetarët do i bashkoj.
Në atë dhe, ku u linden, në ato male, ku u rriten, në ato fusha ku kërcejnin valle e në atë tokë ku e thirrnin edhe nane.
Deri në Vlorë ku u ngrit flamuri, se në Prizeren lidhja i ringjalli. Shkruar nga Malsore M Bega, Urime 100VJETORIN
Min kära bror som alltid kännts som min syster, till och med Biggan på Östra sa att vi verkade så himla nära varandra. Även fast vi bråkar för ofta så har vi aldrig varit arga en längre period, och minns en gång när han ville bråka och jag slog han (ni vet vars) Hahaha enda gången jag vann så måste stoltsera lite! Saknar dom härliga tiderna när det bara var vi och vi pratade om ALLT till och med om Killar (och tjejer), Love U!
Kommentarer
Trackback
